:: One Night in Bangkok ::

söndag, januari 08, 2006

Kambodja i ett notskal

Det finns en bok som Andrea garna vill lasa som heter "Off the rails in Phnom Penh". Enligt baksidestexten ar det en upprorande skildring av livet for ett antal passionerade och mindre moraliskt nograknade "expats" i huvudstaden. Har i Kambodja ar lagen ett relativt begrepp och saker som inte ar tillatna i den civiliserade varlden - vapen, sexkop, droger - kan florera fritt. Det ar hit man kommer om man vill leva livet till det yttersta, fast pa ett annat satt an studenterna i "Doda poeters sallskap".
Vi kom till Phnom Penh i torsdags, och min tanke redan nar vi kom dit var att det var nagot vi passerar pa vag till Angkor Wat. Nu visade det sig att shoppingen ar utmarkt (Russian market), formodligen den basta hittills pa resan, och jag mjuknade lite. Anda tills vi akte darifran i morse har jag funderat pa vad det ar jag inte gillar med PP. Det uppenbara: kriminalitet och vald ar starka kandidater, men det sag vi personligen inget av. Det ogastvanliga? Det vill saga tiggarna, gatubarnen och tjyviga tuktuk-chaufforer. Men a andra sidan: Allt ar jattebilligt. Stan ar liten nog att tackla till fots. Hantverket ar otroligt fint och till skillnad fran liknande krimskrams i andra lander verkar det anpassat till det moderna livet. Trots att fattigdomen ar utbredd och kanppast sarskilt manga i befolkningen har egen dator finns all den senaste mjukvaran att fynda - piratkopierad forstas.
Och allt mojliggors av att landet fortfarande inte har hamtat sig sen Pol Pot-valdet. Idag laste vi nyheter om hur annu en oppositionspolitiker fangslats. FN opponerar sig med hanvisning till manskliga rattigheter. Demokratin ar i basta fall bristfallig, lagutovningen likadan. Det gors enorma narkotikabeslag, men forovarna lyckas "fly" fran platsen.
Klyftorna ar forstas alarmerande stora. Lexus bredvid gatubarn, etc. Man kan ata sig matt for en krona eller for tusentals.
Med fattigdomen kommer val kriminalitet, eller? Att inte ha en krona och se turister med dollars i mangder uppstickande ur fickorna gor det val lattare att bli tjuv? Det blir en framkomlig vag, ingen konsekvens blir i alla fall lika illa som under folkmordstiden.
Sa tills den lagsta fattigdomsnivan hojs, tills Kambodja far en demokrati i niva med de omgivande landerna, tills lagen uppratthalls och kommunikationerna med omvarlden blir arliga, tills dess vete fan om man inte skulle bojkotta landet. Det ar sa mycket skit som pagar, och skiten blir for vissa ett turistmal (sex, droger) och att stodja det...
Personliga och ounderbyggda asikter har ovanfor, om du har nagot att invanda, gor garna det.

2 Comments:

  • Tja Martin,

    intressant ögonblicksbild och reflektion...ja frågan är om man skall bojkotta eller inte. Jag tror en bojkott skulle varakontraprosuktivt. Även om öppna gränser ger sexturister, öppnar upp vägen för drogkarteller o s v att etablera sig....så innebär det också att människor som "ni" får tillträde till landet....att vanliga turister utan krimnellt syfte får sätta sin prägel på omgivningen och träffa lokalbefolkningen. Om man skulle bojkotta landet så skulle kriminaliteten verka än mer ostört...att etablera en "vanlig" turistindustri tror jag skulle kunna bli en räddning för landet, precis som i Thailand. Thailand är på sina ställen ur-kommersiellt och levebrödet för flertalet är turismen - det vittnar ju effekten av tsunaimn om bland annat. men Thailand vill du inte bojkotta?

    Jag förstår vad du menar....och mönstret återkommer i länder som Liberia och Haiti t ex. Men det finns dock en skillnad och det är att Kambodja inte drabbats av inre sönderfall, etnisk splittring eller blivit en krigshärd efter Pol-Pot regimens sönderfall och dess efterspel. Det kan man se som en tröst, och tror att Kambodja idag, jämfört med låt säga 10 år sedan, faktiskt är på rätt väg. men intresset från Världssamfunden, FN skulle varit STÖRRE om det varit krig i landet paradoxalt nog. Även om alla sett glasmontrarna med kranium och alla vet vad Killing Fields är...så är Kambodja ändå ganska perifeirt idag, lite bortglömt. Och det har krasst att göra med ekonomin.

    Landets chans blir cyniskt nog att bygga upp en "sund" turistindustri, och då kommer de lokala herrana att sätat drugdealers i finkan och städa upp på gatorna....

    sen kan man tycka vad man vill om höghus längs stränderna och Blue Village "Bamse" med eluppvärmda handdukstork och svensktalande vakter till parkeringsgaraget.

    /Filip

    By Anonymous Anonym, at måndag, januari 09, 2006 9:35:00 em  

  • Jo, saklart, det ar ju helt klart det andra sattet att se pa saken. En bojkott (oavsett hur bokstavligt det var menat) skulle sla at fel hall. Och nanstans maste man ju borja nar man ska anpassa landet till omvarlden, och varfor inte borja med turismen. Det som ar beklammande ar att det i slutandan ar ekonomin det handlar om. Landet kan ju aldrig vantas vara likar med andra lander, och delta i samma kulturella diskurs (!), om invanarna maste spendera en manadslon for att konsumera tex en CD-skiva eller se en film. Och hur hojar man den nivan? Utan att den gar for fort heller, med risk for ekonomisk vaxtvark. Mer affarer med omvarlden? Och vad har man att salja, forutom "smutsig turism"? Jag ar ingen ekonom... sag du.
    Det ar val det som ar probelmet, forutom Angkor Wat har man ingen egentlig turismprodukt, forutom extremt billig shopping (men syftet ar ju att den inte ska bli sa billig) och en liten strandstad i Sihanoukville. Jasg antar att det ar darfor jag tycker att man borde se sig om efter andra mojligheter exploatera.
    Thailands turismindustri tycker jag bygger pa vanlighet, valkomnande och anpassning, vilket gor den annorlunda. Thailand har dessutom vagar och telefoner. Kungadomet Kambodja aterinrattades 1993, men fortfarande har man inget fungerande vagnat.
    Jag sager absolut inte att du har fel, kanske vi vanliga turister kan satta press pa politikerna att fa lite rullning pa demokratiprocesser och upprensning, men det ar bara borjan, sen maste landet kanske lagga i en andra vaxel, for att locka med ett tempelomrade racker bara sa langt.
    Det har AR forsta gangen jag ar i ett u-land, eller vad man ska kalla det, och jag kan tillatas att fundera lite over varldsordningen. Imorgon flyger vi till Kuala Lumpur, enligt Lonely Planet "a blueprint for futuristic cities", vilket kommer att mismatcha hela Kambodja-upplevelsen grovt.

    By Blogger Martin, at onsdag, januari 11, 2006 7:00:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home